bulleiettannatland

Jag vet inte när jag hade sörjt klart den kraschade drömmen om kärnfamiljen. Jag grät ganska mycket över det i början av den här processen. Idag kan jag inte ens hitta sorgen i mitt inre. Säkert har jag inte kommit över det helt och kanske kommer den att bubbla upp emellanåt. Men just nu känns min situation så väldigt bra. Och jag är så fokuserad på barnet som ska komma och hur vårt liv kommer att se ut. Jag har ju också så många goa vänner och bra relation till min familj och känner mig inte alls ensam. Men det kan ju variera såklart....

Det känns i alla fall väldigt bra att vara lycklig och tillfreds med sitt liv. Jättebra!!! :-) Bra utgångsläge för att bil mamma.