bulleiettannatland

...sover nu middag. Den lille raringen lutade sig mot mig och sjonk sen ner i mitt kna. 5-10 min senare sov han. Vilken liten angel.

Fullt sa latt var det forstas inte i gar kvall. Efter att hela eftermiddagen gatt bra, somnade han vid middagen utan att ata nagot. Han visade klart och tydligt vad han ville ha, men satt sen bara och tittade sig omkring med stora ogon tills han slocknade i mitt kna. Detta gar bra tankte jag....

Sen skulle han lakarundersokas och fick darfor lov att vakna. Efter det lekte han en stund till men kande sig val trott. Sa han packade sina sma vaskor sa "bye bye" och gick mot dorren. Sen foljde fortvivlan och bedjande ogon. Och jag borjade ocksa grata, sa hjartskarande var det. Fran att ha varit en snall och rolig tant blev jag nu dessutom forvandlad till fangvaktare. Det var fruktansvart att se honom sta dar vid dorren for att forsoka komma ut. Till slut gick vi ut i alla fall, slapandes pa hans sma tillhorigheter. Tankte forst att det skulle vara att lura honom, vilket jag ju inte ville gora. Men jag insag att nagot maste vi gora. Sa vi satte oss pa vaningsplanets foaje och tittade ut pa kvallstrafiken, vilket lugnade honom.

Det ar en liten kille med stark integritet och stark vilja jag har fatt. Lik sin mor alltsa..... Ja, faktiskt, vi han en hel del likheter i personlighet och temperament. Jag trodde ju att jag skulle fa honom att somna dar vi satt i en skon fatolj och tittade ner pa nattrafiken. Men nej, han hade ju bestamt sig for att det var helt ok att vara hos mig, men han skulle inte sova over. Sa snart han nastan foll i slummer satte han sig darfor kappratt upp. Jag fick sen ga runt med honom i barsjal en lang stund. Tillbaka pa rummet spelade vi lite dataspel innan han till slut var sa trott att han somnade som en koala pa min mage.